Lars Schaff - texter  

Dagsnoteringar 2006 - 2009                                 Politik

Till huvudmeny
Till meny

Media

Ge synpunkter

...och sanningen
2009-09-28 måndag
DN har kört sina "fem punkter" i olika ämnen inför valet. Alltså riksdagsvalet om ett år! (Hur landet nu ligger när vi kommer dit?) En upplaga (25/9) handlade om "världen", med inslag om demokratiers förträfflighet, och deras skyldighet att bevaka mänskliga rättigheter i diktaturer etc. (Man anar Wolodarskis penna, som lånar allt mer bläck av en sen Per Ahlmark.) En notis i DN.se/opinion:

Hur utmärkt det än är med demokrati så visar det gångna halvseklet att demokrati inte är någon garanti för fred. Snarare tycks det vara tvärtom. (Om Kina hade varit den mest krigiska nationen under den epoken så hade världens folk uppenbarligen besparats många miljoner oskyldiga krigsoffer.)

”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande…” inleder artikel 25 i FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna, som alltså inte enbart handlar om yttrandefrihet och annat som vanligen saknas i diktaturer. Merparten av artiklarna är tillämpliga på alla länder, och mänskliga rättigheter alltså inget som kränks enbart i diktaturer.

Viktiga resolutioner blockeras av stater som inte står bakom FN:s mål, skriver DN, och lever i gamla minne från en tid när USA helt behärskade världsorganisationen och Sovjets enda sätt att påverka var med sitt veto. Men sedan 1970-talet har USA förlorat en del av sin makt över världens länder och står nu i särklass för flest veton i säkerhetsrådet, med England som tvåa och övriga långt efter. Söker man dessutom ett mönster så gäller dessa veton oftast resolutioner som värnar den svagare parten i en konflikt. Så: God morgon DN, sovit gott?

Politik handlar visserligen till en betydande del om konsten att förvilla, men det gäller att inte passera gränsen till en ren schabloner, om man månar om sin trovärdighet.


2007-01-12 lördag
Mail till Mats Bergstrand, redaktör för DN Debatt:

Du skriver idag om relationen mellan media och forskare och prövar en del förklaringar till varför de båda parterna då och då är kritiska mot varandra. En nyckel till problemet som du inte berör är att sanningen ofta förstör en bra historia. Forskarna dras mot sanningen och media föredrar en bra historia.

En studie som publicerades i någon av statustidskrifterna (kan ha varit Science) för ett tag sedan kom fram till att uppemot 90 % av alla cancerlarm i media byggde på undermålig forskning. Orsaken är inte svår att förstå, eftersom den sämre forskningen sannolikt står för fler av de sensationella resultaten. Och vad media vill ha är ”intressanta” forskningsprodukter. Följden blir som lätt inses en ganska omfattande desinformation.

Medias ursäkt att man inte vill döma mellan olika forskares åsikter är mestadels ett svepskäl. Ofta skulle det räcka med gymnasiekompetens i matematik och naturvetenskapliga ämnen för att avgöra vad som är mindre bra forskning. Och i övriga fall finns det gott om verklig sakkunskap att tillfråga. Men huvudregeln tycks vara att trycka först och fråga sedan.

Den presentation av en forskningsrapport som du beredde plats för på DN Debatt igår är ett bra exempel. I ett examensarbete för mastersutbildning hade tre studenter kommit fram till att börsbolag med större andel kvinnor i styrelsen är mera lönsamma än de med en mindre andel. Så långt är forskningen invändningsfri. Men sedan drar författarna också slutsatsen att den högre kvinnoandelen är orsaken till den högre lönsamheten, ett påstående som det saknas all grund för i studien så som den presenteras.

I den lilla statistikkurs som ekonomer (åtminstone förr) hade att plåga sig igenom fick de lära sig att en enkel korrelation inte säger någonting om orsakssamband. Som exempel tog läroboken upp den klassiska samvariationen mellan modekjolarnas längd och konjunktursvängningarna. Men detta elementära misstag görs om och om igen och är ett vanligt inslag i bristfällig forskning.

Om du skulle reflektera över varför den här studien fick plats på DN Debatt så skulle du antagligen få medge att den framförda tesen är politiskt intressant och ämnet högaktuellt. Sedan får ”examensarbete” räcka som belägg för vetenskapligheten, när en enkel kontrollfråga skulle ha avslöjat bristerna. Sambandet studien har funnit skulle kunna bero på det rakt motsatta mot vad författarna hävdar, nämligen att stora lönsamma företag av någon anledning är benägna att välja in fler kvinnor i styrelsen. Det går att komma närmare sanningen i sådana frågor med en statistisk metodik som studenterna tydligen inte har använt. Att utan tillräcklig grund då göra ett så klart påstående är undermålig forskning.

Det du föreslår i ditt avslutande stycke om att bygga upp en referensbank av de främsta forskarna inom olika fält skulle vara konstruktivt för att förbättra medias rapportering. Men tror du verkligen att tidningar och teve är beredda att offra en bra historia genom att låta den granskas av de mest sakkunniga i förväg? Om det vore så, hade vi då inte redan haft en högre nivå på medias rapportering av ”intressant” forskning? Journalister är ju specialister på att leta reda på folk och få tag i dem på de mest omöjliga ställen.