Att välja rätt

”Det finns ingen rättvisa i världen” är ett gammalt välbekant uttryck. Idag är det många som istället säger ”det finns inget som heter rättvisa”. Den senare satsen upphäver den förra, vilket man får anta är den politiska avsikten. Men ”rättvist” är ett av de första ord barn lär sig använda, och barn vet vad det betyder. Även fortsättningsvis i livet vet vi oftast vad rättvisa innebär och vi förutsätter en definition av begreppet för varje tillfälle vi använder det.

Demokratins fundament är det rättvisa valet, definierat från begynnelsen som ”en man, en röst”, där vi numera är överens om att ”man” betyder ”varje myndig medborgare”. Ett idealt valsystem skulle ge exakt samma vikt åt varje röst vid rösträkningen och mandatfördelningen, men sådana valsystem är uppenbarligen svåra att åstadkomma.

Majoritetsval i valkretsar fungerade när man röstade på enskilda individer efter deras personliga meriter, men blev problematiska när partisystemet infördes. Nu kan det leda till att ett parti som totalt får färre röster än motståndarpartiet ändå kommer till makten (som nu i USA). Vi kan lätt enas om att det inte är helt rättvist.

Det svenska proportionella systemet med fyraprocentsspärr strider också mot idén med en man, en röst, eftersom röster under spärren inte räknas alls. I själva verket blir sådana röster ett stöd för det största partiet, eftersom dess andel av väljarkåren ökar mest när röster stryks. Många som röstar på ett för litet parti kan alltså komma att indirekt stödja ett parti de minst av allt ville rösta på. Utöver orättvisan mot den röstberättigade medför spärren också det demokratiska problemet att alla medborgerliga viljeyttringar inte blir rättvist representerade i den beslutande församlingen.

Ett av de officiella motiven för spärren är att underlätta regeringsbildningen. Vi är alltså beredda att ge avkall på rättvisan i valen för att uppfylla vissa praktiska syften. Med tanke på att demokratin är ett kärnvärde i vår kultur blir frågan hur långt man kan manipulera ett valsystem bort från den grundläggande demokratiska principen innan legitimiteten påverkas.

Problemet med orättvisan mot den röstande kan lösas med andrahandsval (och tredjehands etc.), en metod som inte diskuterats på allvar, antagligen därför att den är alltför komplicerad att genomföra praktiskt. Och det förhållandet att vissa politiska strömningar sorteras bort av spärren kan nog här och där uppfattas som befriande. I varje fall förekommer ingen nämnvärd kritik av den speciella effekten i etablerade media.

Om vi ändå utgår från att det finns en enighet om att alltför små partier inte skall ges representation i riksdagen, så finns en möjlighet att i varje fall minska orättvisan i dagens valsystem. Det är att spärren tillämpas lika för alla partier, dvs. att så många röster som motsvarar spärrens procenttal dras bort för alla partier innan mandaten fördelas. Oavsett vilket parti man röstar på är risken för att en viss röst inte kommer att räknas lika stor för alla väljare. Känslan av orättvisa kommer att minska.

Man kan tala om en sorts "matematisk" rättvisa i detta. Om x procentenheter av rösterna till något parti inte berättigar till representation, så bör samma gälla för alla partier.

En effekt som möjligen är ännu viktigare blir att det skapas ett starkt incitament för valsamverkan, så att flera partier går till val under gemensam beteckning. Vi får automatiskt en drivkraft i riktning mot det tvåpartisystem som normalt blir följden av majoritetsval, utan att behöva dras med majoritetsvalets brister. Resultatet kan bli de starkare regeringar som man ofta efterlyser både till höger och vänster.

En reform av det här slaget skulle i likhet med dagens system till viss del förvanska valresultatet, men skevheten blir mindre än nu genom att spärren kan sänkas (till säg 3 %) med bibehållna positiva effekter. Småpartierna kommer att få färre antal ledamöter i riksdagen, och mindre möjligheter att som vågmästare få ett oproportionerligt inflytande över besluten. Men till skillnad från vid majoritetsval får de mindre partierna en god möjlighet att överhuvudtaget bli representerade.

Med det här förslaget skulle orättvisorna i dagens valsystem minska något, utan att för den skull försvinna, men det skulle alltså framför allt ge andra positiva effekter.

2006-05-11

 Ge synpunkter